Meddelande från en sjuksäng

När man ligger hemma med lunginflammation kan man i alla fall, när man är som mest alvedonhög, passa på att fotografera lite sydda saker i dagsljus och uppdatera bloggen.

Vad? En blus / skjorta som är vändsydd och vändbar. Knappen är sydd i ett knapphål så beroende på vilken sida man vill ha utåt så får man flytta knappen från ena sidan till den andra. Stl ca 62.
Material: Båda tygerna är påslakan som kommer från mamma. Knappen hittade jag på Myrorna. Kantband från Bibbis.
Bra: Jag är glad att jag kom på en lösning för hur knappen kan användas från båda sidor. Gamla påslakan är också otroligt mjuka och sköna. Sprundet blev också bra, jag använde en utmärkt tut från Kokalal som visserligen är till för trikå men som jag tycker funkade även i detta fall.
Dåligt: Det är ganska knepigt att få till helt vändbara blusar - när man syr så blir det onekligen en aviga, och stygnen är inte riktigt lika fina på avigan som på rätan. Trixigt också att bandkanta de små ärmöppningarna, men det gick det med!

Återbruk på flera sätt

Sista söndagen i maj har det blivit tradition att hornstullsborna tar över gatorna och säljer vad de har över av kläder, böcker och andra prylar. Jag brukar ta en sväng på marknaden och något år (min tidsuppfattning är usel - det kan ha varit förra året, eller året dessförinnan...) lade jag vantarna på en hemsydd klänning i ett fantastiskt tyg. Den var i en gigantiskt storlek och hade inte passat mig, så jag beslöt att den skulle få nytt liv som nya plagg. Tyget är i fantastiskt skick och mönstret tillhör mina absoluta favoriter! I klänningen nedan så återanvände jag även det liv som redan fanns på plats - återbruk i dubbel bemärkelse!

Vad? En klänning av eget mönster med dold dragkedja bak och avskuret liv. Stl 80.
Material: Som sagt, återanvänt tyg från en klänning som nog aldrig kan ha blivit använd eftersom tyget ser helt nytt ut! Dragkedjan är en av dem jag fyndade vid min shoppingtur i London.
Bra: Jag älskar tyget! När jag skulle klippa ut mönsterdelarna så passade jag på att återanvända livet som var på den ursprungliga klänningen! Övade även på dold dragkedja igen - nu går det som en dans!
Dåligt: En ofodrad klänning exponerar alla zick-zackade kanter på avigan, vilket inte är så snyggt.

Ikeas elefanter

Dessa märkliga djur med sin långa näsa! Minns någon Pellefant? En riktigt självgod serieelefant som trumpetade Knakelibraklåten i tid och otid. Fler blogginlägg med elefanter hittar du här och här

Vad? En helfodrad klänning stl. 74-80 med dold dragkedja där bak

Material: Yttertyg från mammas samling. Vad jag kan minnas satt detta på baksidan av en bokhylla som vi hade som rumsavdelare i det rum jag och syrran delade. Tyget kommer från Ikea har jag hört. Innertyget är ett påslakan, också från mamma. Dragkedjan kommer från en lyckad shoppingrunda i London som du kan läsa mer om här.

Bra: Jag gav mig på att göra en dold dragkedja och det gick ju riktigt bra! Fint också med en lite utställd klänning.
Dåligt: Den blev kanske lite tam? Funderar på om jag borde ha gjort en ficka på den eller kantband i avvikande färg eller något sånt. Eller så är det fint att elefanterna får framträda i all sin glans :)

Evighetsprojekt

Jag gillar gamla mönster. Ofta är kläderna snygga, för att inte tala om teckningarna på modellerna! Däremot är beskrivningarna ofta ganska otydliga, vilket kan vara en nackdel.

Jag hittade ett fantastiskt tjockt tyg - en tidigare gardin / draperi på min favorit-vintageaffär. Det fanns två längder men jag blev lite snål och köpte bara den ena. Givetvis ångrade jag mig och gick tillbaka men då var den andra längden förstås borta. Tyget har jättefina färger och är lite glansigt på ytan, men jag tror att det är 100% bomull (känns så). Jag tänkte redan när jag köpte det att det skulle bli en vårkappa till Vega, som blir två år i april.

Hittade ett fint retromönster på en kappa men hade några ändringar jag ville göra. Varje liten ändring har lett till helt oväntade följdproblem som tagit massor av tid i anspråk att lösa. Kappan har utvecklats till ett evighetsprojekt. Nu, efter sju sorger och åtta bedrövelser, återstår ett problem (som jag upptäckt - fler kan lura bakom hörnet!!). I stället för tunnare bomullsfoder ville jag fodra med plysch för att den skulle bli lite varmare (och mysigare). Kappan har ett rejält veck där bak men jag tänkte att så rymlig behöver den inte vara i fodret - då blir den bara knölig, så jag skippade vecket. Inte tänkte jag på att det då inte går att sy ihop fållen där nere! Så nu sitter jag här med en halvfärdig kappa. I bland plockar jag fram den för att fundera över en lösning men sen lägger jag undan den igen. Det är ju några månader kvar till våren så jag kanske hinner få en släng inspiration...